"Det fallna imperiet: Ryssland och väst under Vladimir Putin" är en bok skriven av Martin Kragh, som är forskare och expert på rysk ekonomi och politik. Boken publicerades år 2022 och ger en djupgående analys av Rysslands politiska och ekonomiska utveckling under Vladimir Putins styre. Kragh utforskar hur Ryssland, från att ha varit ett land i politisk och ekonomisk kaos efter Sovjetunionens fall, har förändrats till en auktoritär stat med imperialistiska ambitioner och en alltmer antagonistisk relation till västvärlden.
Bakgrund och kontext
Martin Kragh inleder sin bok med att sätta dagens Ryssland i ett historiskt sammanhang. Efter Sovjetunionens kollaps 1991 var Ryssland ett land i upplösning. Den första presidenten, Boris Jeltsin, försökte införa marknadsreformer och demokratiska institutioner, men resultatet blev i många fall kaotiskt, med ekonomiska kriser, växande ojämlikhet och en politisk elit som berikade sig själva på folkets bekostnad. I detta vakuum av instabilitet och missnöje med det politiska systemet kunde Vladimir Putin stiga till makten år 2000.
Kragh beskriver hur Putin från början framstod som en teknokrat, redo att återupprätta ordning i ett land som varit nära att falla sönder. Men i takt med att Putin konsoliderade sin makt började Ryssland sakta röra sig mot en mer auktoritär modell, där statlig kontroll över medier och företag ökade och där det civila samhället förtrycktes.
Vladimir Putins politiska system
En central del av Kraghs analys är förståelsen av hur Putin byggde upp sitt politiska system. Putin skapade ett system som Kragh kallar för "suverän demokrati," där politiska val och institutioner fortfarande existerar, men där den verkliga makten är koncentrerad till Kreml. Kragh förklarar hur Putin använde statliga resurser för att belöna lojala allierade och straffa sina fiender, vilket skapade ett nätverk av lojaliteter som cementerade hans grepp om makten.
En viktig del av Putins strategi har varit att återupprätta statlig kontroll över landets största företag, särskilt inom energisektorn. Genom att nationalisera eller återta kontrollen över tidigare privatiserade företag, såsom energijätten Gazprom, har Putin kunnat använda dessa som verktyg för både inrikes och utrikes politiska mål. Kragh diskuterar också Putins roll i att krossa den oberoende pressen och civilsamhället, samt att hantera oppositionen, där särskilt fallet med oppositionsledaren Aleksej Navalnyj blir en symbol för Putins förtryck.
Nationalism och imperialism
Kragh undersöker också hur nationalism och imperialistiska ambitioner har blivit centrala i Putins politiska agenda. Putin har länge närt en idé om att återupprätta Rysslands ställning som en stormakt och har sett förlusten av Sovjetunionen som en historisk tragedi. Kragh beskriver hur denna idé manifesterades under Putins styre genom en allt mer aggressiv utrikespolitik, där Ryssland inte tvekat att använda militär makt för att uppnå sina mål.
Kragh diskuterar hur Putin använde sig av den ryska nationalismens språk för att motivera handlingar som annekteringen av Krimhalvön 2014 och invasionen av östra Ukraina. Han beskriver hur den ryska staten har använt historien som ett verktyg för att rättfärdiga sitt agerande, med hänvisningar till rysk storhetstid och dess rättmätiga inflytande över de tidigare sovjetiska republikerna. Genom denna nationalism har Putin skapat en berättelse där Ryssland framställs som en offer för västerländsk aggression, vilket har hjälpt till att mobilisera stöd för hans politik bland befolkningen.
Rysslands relation till väst
Ett annat viktigt tema i boken är Rysslands alltmer ansträngda relation till västvärlden. Kragh beskriver hur Putins tidiga år vid makten präglades av ett visst mått av samarbete med väst, men att denna relation snabbt försämrades i takt med att Putin blev mer auktoritär och väst kritiserade hans agerande, särskilt efter krigen i Tjetjenien och invasionen av Georgien 2008.
Kragh diskuterar också de ekonomiska sanktioner som västvärlden införde efter annekteringen av Krim och hur dessa sanktioner påverkade den ryska ekonomin. Trots den ekonomiska smällen har Putin fortsatt sin konfrontationspolitik mot väst, något som Kragh förklarar genom att analysera Putins behov av att visa styrka både internationellt och inför den inhemska publiken.
Ett centralt argument i boken är att Rysslands aggression mot väst delvis drivs av en känsla av förnedring efter Sovjetunionens fall, där Ryssland känner sig marginaliserat i den globala ordningen. Kragh menar att denna känsla av förlorad ära och makt driver Putins agerande och att det är en viktig förklaring till varför Ryssland under Putin har valt en väg av konfrontation snarare än samarbete.
Invasionen av Ukraina 2022
Ett av de mest aktuella ämnena i Kraghs bok är Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Kragh analyserar de långsiktiga faktorerna bakom kriget, inklusive Rysslands syn på Ukraina som en del av sin inflytandesfär och Putins ovilja att acceptera Ukrainas suveränitet och orientering mot väst.
Kragh beskriver invasionen som kulmen på Putins imperialistiska ambitioner och som ett tecken på hur långt Ryssland är berett att gå för att återupprätta sitt inflytande över de tidigare sovjetiska republikerna. Han undersöker också västvärldens svar på invasionen, inklusive de omfattande ekonomiska sanktioner som infördes och hur dessa sanktioner påverkar den ryska ekonomin och Putins grepp om makten.
Slutsatser och framtidsutsikter
I "Det fallna imperiet" ger Martin Kragh en dyster bild av Rysslands utveckling under Vladimir Putin. Han beskriver ett land där demokrati och rättsstat har ersatts av auktoritär kontroll och där nationalism och imperialism har blivit centrala i den politiska retoriken. Kragh menar att Ryssland under Putin har blivit ett hot mot den internationella ordningen och att Putins ambitioner inte kommer att ta slut förrän han har återupprättat Rysslands stormaktsstatus.
Kragh avslutar sin bok med att diskutera möjliga framtidsscenarier. Han varnar för att omvärlden inte bör underskatta Putins beslutsamhet eller hans vilja att använda våld för att uppnå sina mål. Samtidigt pekar han på den inhemska oppositionen mot Putin, särskilt bland unga och i storstäderna och spekulerar kring möjligheten att Ryssland en dag kan röra sig mot en mer demokratisk framtid, även om detta i nuläget verkar avlägset.
Sammanfattning
"Det fallna imperiet" är en omfattande och detaljerad analys av Rysslands utveckling under Vladimir Putin. Martin Kragh utforskar de historiska, politiska och ekonomiska faktorer som har format dagens Ryssland och hur landet har förvandlats till en auktoritär stat med imperialistiska ambitioner. Genom att kombinera historia, politisk analys och aktuell händelseutveckling ger Kragh en nyanserad bild av Putins Ryssland och de utmaningar detta land utgör för både sin egen befolkning och för resten av världen.
Foto: Sinikka Halme
Comentários