"Skärmhjärnan: Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda" (2019) är en bok av Anders Hansen som utforskar hur dagens digitala samhälle och användningen av skärmar påverkar våra hjärnor. Hansen, som är psykiater och en framstående populärvetenskaplig författare, tar upp de senaste forskningsrönen om hjärnans funktioner i relation till skärmar, smartphones och sociala medier. Han undersöker hur denna teknologi kan ha både positiva och negativa effekter på vår psykiska hälsa, samt varför våra hjärnor inte riktigt är anpassade till den moderna, digitala värld vi lever i idag.
1. Den mänskliga hjärnans evolution
Ett centralt tema i boken är att våra hjärnor har utvecklats under miljontals år i en helt annan miljö än den vi lever i nu. Hansen förklarar att vi biologiskt sett fortfarande har hjärnor som är utformade för att överleva i en värld där vi var jägare och samlare. I den världen var det viktigt att kunna reagera snabbt på faror, hålla koll på sociala relationer inom små grupper och vara uppmärksam på vår fysiska omgivning. Dessa färdigheter var avgörande för vår överlevnad, men de fungerar inte alltid lika bra i dagens högteknologiska samhälle, där digitala distraktioner och överflödet av information påverkar oss på ett helt nytt sätt.
Hansen beskriver hur våra hjärnor är programmerade att ständigt söka ny information. Detta var en fördel för våra förfäder, som behövde vara uppmärksamma på potentiella faror eller möjligheter till föda. Men i dagens samhälle leder denna egenskap till att vi har svårt att koppla bort oss från de konstanta flödena av information från våra smartphones och andra skärmar. Våra hjärnor är helt enkelt inte byggda för att hantera den ständiga strömmen av stimuli som vi nu utsätts för.
2. Skärmar och deras påverkan på hjärnan
I bokens huvuddel går Hansen in på hur den ständiga användningen av skärmar påverkar våra hjärnor och vårt psykiska välmående. En stor del av dagens teknologi, inklusive sociala medier, är utformad för att hålla oss engagerade så länge som möjligt, ofta genom att trigga våra hjärnors belöningssystem. Varje gång vi får en notifikation eller ser något nytt på sociala medier, frigörs små mängder dopamin – en signalsubstans som är kopplad till belöning och välbefinnande. Denna "dopaminrush" gör oss beroende av våra telefoner och datorer, vilket leder till att vi ständigt kollar våra skärmar, även när vi inte behöver.
A. Sociala medier och psykisk ohälsa
Hansen belyser också hur sociala medier påverkar våra känslor och vår psykiska hälsa. Sociala medier är i grund och botten plattformar där människor presenterar de bästa versionerna av sina liv och detta kan få andra att känna sig otillräckliga eller misslyckade. Speciellt unga människor är sårbara för detta, eftersom de jämför sig med sina jämnåriga och ofta upplever att deras egna liv inte mäter sig mot de idealiserade bilderna de ser online. Detta kan leda till ökad ångest, depression och låg självkänsla.
En annan faktor som spelar in är fenomenet fear of missing out (FOMO), där människor blir rädda för att de går miste om något roligt eller viktigt om de inte hela tiden är uppkopplade. Denna rädsla driver på beroendet av sociala medier och gör det ännu svårare att koppla bort och ta paus från skärmarna.
B. Kognitiva effekter och multitasking
Hansen förklarar också att vårt ständiga användande av smartphones och surfande på nätet påverkar vår koncentration och förmåga att fokusera. När vi hoppar mellan olika uppgifter – som att växla mellan att läsa en nyhet, svara på ett meddelande och kolla sociala medier – försöker vår hjärna multitaska. Men hjärnan är egentligen inte bra på multitasking och varje gång vi byter fokus tappar vi tid och energi. Detta leder till sämre prestationer i arbetslivet eller skolan och kan skapa en känsla av stress och ineffektivitet.
Den ständiga strömmen av information vi utsätts för genom sociala medier och internet kan också göra det svårare för oss att bearbeta och lagra information på djupet. Hansen pekar på forskning som visar att människor som ofta multitaskar tenderar att ha sämre långtidsminne och inlärningsförmåga, eftersom hjärnan inte får tillräckligt med tid att bearbeta den information som tas in.
3. Sömnproblem och skärmanvändning
Ett annat stort problem som Hansen tar upp är hur skärmar påverkar vår sömn. Många människor använder sina smartphones eller surfplattor sent på kvällen, vilket stör deras sömncykel. Ljuset från skärmar, särskilt det blå ljuset, stör kroppens produktion av melatonin – ett hormon som reglerar sömncykler. När melatoninproduktionen störs blir det svårare att somna, vilket i sin tur leder till sämre sömnkvalitet och förkortade sömnperioder.
Hansen beskriver också hur bristen på sömn kan leda till en rad negativa konsekvenser för hälsan, inklusive ökad risk för depression, ångest och andra psykiska problem. Sömnbrist påverkar också vår kognitiva förmåga, vilket gör oss mindre alerta och mindre produktiva under dagen. Ett särskilt oroväckande fenomen är att många unga människor får för lite sömn på grund av sitt användande av skärmar, vilket kan påverka deras utveckling och psykiska hälsa negativt på lång sikt.
4. Skärmar och barn
En viktig del av boken handlar om hur skärmanvändning påverkar barn och ungdomar, som är särskilt känsliga för digitala miljöer. Hansen refererar till forskning som visar att barn och unga idag spenderar allt mer tid framför skärmar, vilket kan påverka deras sociala, emotionella och kognitiva utveckling. Det finns en oro för att för mycket tid framför skärmar kan leda till sämre språkutveckling, minskad fysisk aktivitet och problem med social interaktion.
Hansen poängterar dock att det inte är skärmarna i sig som är problemet, utan hur de används. Han rekommenderar att föräldrar sätter gränser för sina barns skärmtid och ser till att de har tid för fysisk aktivitet, social interaktion i verkliga livet och andra viktiga aktiviteter som är avgörande för deras utveckling.
5. Vad kan vi göra åt problemet?
I slutkapitlen av Skärmhjärnan ger Hansen flera förslag på hur vi kan hantera den digitala teknologin på ett sätt som gynnar vår hjärnhälsa snarare än att skada den. Han menar att vi inte behöver sluta använda våra smartphones eller sociala medier, men att vi måste bli mer medvetna om hur vi använder dem.
A. Digital detox och pauser
Ett av Hansens viktigaste råd är att ta regelbundna pauser från skärmar och digitala medier. Detta kan innebära att sätta av tid varje dag då man helt undviker skärmar, till exempel under måltider eller innan man går och lägger sig. Han föreslår också att man inför en regelbunden "digital detox" – ett par dagar eller en vecka där man helt stänger av sina digitala enheter och fokuserar på andra aktiviteter, som att umgås med familj och vänner, vara ute i naturen eller utöva fysiska aktiviteter.
B. Medveten närvaro och mindfulness
Ett annat tips är att praktisera mindfulness eller medveten närvaro när man använder skärmar. Detta innebär att man är medveten om hur och varför man använder sina digitala enheter och försöker undvika att fastna i oreflekterade vanor, som att ständigt kolla sociala medier eller svara på notifikationer. Genom att vara mer medveten om sitt skärmanvändande kan man minska den tid man spenderar framför skärmar och öka sin produktivitet och sitt välmående.
C. Prioritera sömn och fysisk aktivitet
Hansen understryker också vikten av att prioritera sömn och fysisk aktivitet för att skydda hjärnhälsan i den digitala eran. Han rekommenderar att man undviker skärmar minst en timme innan man går och lägger sig för att undvika att störa melatoninproduktionen och försämra sömnen. Dessutom är regelbunden motion ett viktigt verktyg för att hantera stress och förbättra den psykiska hälsan.
6. Sammanfattning
I Skärmhjärnan visar Anders Hansen hur våra hjärnor inte är anpassade till den moderna digitala världen och att vår ökade skärmanvändning kan bidra till stress, ångest, depression och sämre kognitiva förmågor. Genom att förstå hur hjärnan fungerar och hur den påverkas av den digitala teknologin kan vi bättre hantera dess negativa effekter och använda den på ett sätt som främjar vårt välbefinnande. Hansen erbjuder konkreta tips för att minska skärmanvändningens negativa påverkan, såsom att ta pauser, praktisera mindfulness och prioritera sömn och fysisk aktivitet.
Foto: Vogler
Comments