”Tills alla dör” är en djupt undersökande bok av journalisten Diamant Salihu som kartlägger och analyserar den pågående gängkriminaliteten i Sverige, med särskilt fokus på konflikten mellan två rivaliserande grupperingar – Dödspatrullen och Shottaz – som har sitt ursprung i Stockholms förorter Rinkeby och Tensta. Genom noggrant reportage, intervjuer och insamling av vittnesmål från poliser, anhöriga och individer kopplade till gängen, skildrar Salihu en skrämmande verklighet där unga människor drivs in i en våldsspiral utan tydlig väg ut.
Boken är både en journalistisk granskning och ett djupt personligt porträtt av de individer som dras in i konflikten. Den beskriver de bakomliggande faktorerna som har skapat denna våldsspiral och undersöker samhällets brister i att förebygga och hantera problemet. Bokens titel är hämtad från ett citat från en av de unga männen i konflikten: ”Det här kommer inte ta slut förrän alla dör.” Detta tragiska och fatalistiska uttalande fångar bokens mörka kärna.
1. Bakgrund till konflikten: Dödspatrullen och Shottaz
Diamant Salihu börjar boken med att beskriva hur konflikten mellan de två grupperna Dödspatrullen och Shottaz växte fram under tidigt 2010-tal. Ursprungligen var många av de unga männen i båda grupperna barndomsvänner som växte upp i samma miljöer i Rinkeby, men interna konflikter, svek och ett brutalt mord på en av ledarna från Dödspatrullen blev gnistan som tände en utdragen våldscykel. Denna händelse kom att markera starten på en våldsam hämndspiral, där skjutningar och mord mellan gängen blivit alltmer brutala och frekventa.
Salihu beskriver hur den här konflikten har dragit in många unga män, ofta tonåringar, som själva är offer för en utanförskapets och fattigdomens kultur. Många av dem har vuxit upp utan tillgång till stabila vuxenförebilder, de har ofta misslyckats i skolan och har få, om några, alternativ till en framtid utanför kriminalitet. Konflikten i Rinkeby blir inte bara en fråga om personlig lojalitet utan också om att försvara sitt rykte och status i en värld där våld blir ett sätt att visa makt och styrka.
2. Våldets natur och eskalering
Bokens kärna kretsar kring våldet och hur det sprider sig som en epidemi bland de inblandade ungdomarna. Salihu ger en detaljerad skildring av flera skjutningar och mord som har ägt rum under de senaste åren. Han beskriver hur gängmedlemmar och deras familjer lever i en konstant rädsla för vedergällning och hur detta påverkar inte bara de direkt inblandade utan hela lokalsamhället.
Det som gör situationen ännu mer skrämmande är den totala bristen på samvetsbetänkligheter hos många av de unga inblandade. Salihu beskriver hur unga killar glorifierar våldet och ser det som en naturlig del av sin vardag. De beväpnar sig och använder sociala medier för att håna och provocera sina fiender och genom detta byggs en kultur av död och vedergällning upp. De unga gärningsmännen är ofta tonåringar eller precis i början av sitt vuxenliv, men de lever med en dödsföraktande mentalitet där livet kan ta slut när som helst. Att överleva kräver lojalitet till sitt gäng och en ständig beredskap att agera med våld.
3. Vittnesmål och personliga berättelser
Salihu tar också med röster från människor som lever med konsekvenserna av våldet. Han intervjuar familjemedlemmar till både offer och förövare och dessa personliga berättelser ger en mänsklig dimension till statistiken. En mamma som förlorat sin son i ett gängmord beskriver den ofattbara sorgen och känslan av att samhället inte bryr sig om deras förluster. Flera intervjupersoner uttrycker sin frustration över att polisen och samhället verkar maktlösa att stoppa våldet och över att det är barn och unga som får betala priset.
Även unga män som har varit aktiva inom gängen men valt att lämna kriminaliteten får komma till tals. Dessa berättelser ger en insikt i de interna mekanismerna inom gängmiljön, där lojalitet och heder är livsviktiga begrepp, men där också förtroendet snabbt kan brytas. Några av dessa tidigare gängmedlemmar berättar hur svårt det är att lämna livet bakom sig, inte minst på grund av den fara de utsätter sig själva och sina familjer för när de försöker bryta med gänget.
4. Polisens och samhällets insatser
En viktig del av Tills alla dör är en granskning av rättsväsendets och myndigheternas försök att hantera gängkriminaliteten. Salihu är kritisk mot många av de insatser som gjorts och menar att de ofta är reaktiva snarare än proaktiva. Trots att många resurser har satts in i form av poliser, socialtjänst och civilsamhällesinsatser, framstår samhällets svar som otillräckligt i förhållande till omfattningen av problemet. Polisen kämpar med att få vittnen att träda fram eftersom många är rädda för repressalier och även om vissa gängmedlemmar fälls för sina brott, kvarstår problemet då nya ungdomar snabbt rekryteras till gängen.
Boken ger en djupare förståelse för varför det är så svårt att bryta våldsspiralen. Salihu pekar på faktorer som fattigdom, bristande integration och en skola som inte förmår att ge barnen en känsla av hopp och framtidstro. Han diskuterar också de rättsliga verktyg som står till polisens förfogande och de etiska dilemman som uppstår när staten försöker bekämpa gängkriminaliteten genom hårdare straff och utökade övervakningsbefogenheter.
5. Sociala medier och gängens självbild
En annan aspekt som Tills alla dör lyfter fram är den roll som sociala medier spelar i gängkriminaliteten. I en tid där unga människor spenderar mycket av sin tid på plattformar som Instagram och Snapchat, har sociala medier blivit en arena där gängmedlemmar både hånar sina fiender och bygger sitt eget rykte. Salihu beskriver hur gängmedlemmar använder sociala medier för att lägga upp bilder på sig själva med vapen, pengar och droger för att signalera makt och status.
Det är också här många konflikter börjar, med offentliga förolämpningar och hot som snabbt eskalerar till fysiskt våld. I en värld där status och respekt är allt blir sociala medier en förlängning av gatan – en plats där konflikter kan både börja och få sitt slut. Salihu visar hur den digitala världen bidrar till att spä på våldet och hur det blir allt svårare för samhället att kontrollera och förutse hur konflikterna utvecklas.
6. Framtiden och möjliga lösningar
I bokens avslutande del reflekterar Diamant Salihu över vad som kan göras för att bryta våldsspiralen. Han framhåller att det inte finns några enkla lösningar och att det kommer att krävas en långsiktig och heltäckande strategi som både involverar hårdare tag mot de individer som begår brott och ett starkare socialt skyddsnät för att förebygga att unga människor hamnar i gängmiljön.
Salihu förespråkar insatser som börjar tidigt i barns liv, där skolan spelar en central roll för att fånga upp dem som riskerar att hamna utanför. Han framhåller också vikten av att erbjuda alternativ till kriminalitet, där jobb, utbildning och meningsfulla fritidsaktiviteter kan vara avgörande för att ge unga människor en annan framtid. Samtidigt poängterar han att samhället måste våga erkänna att detta är ett strukturellt problem som handlar om mer än bara enskilda individer – det handlar om att skapa en miljö där alla har en chans till ett värdigt och meningsfullt liv.
7. Sammanfattning och reflektion
”Tills alla dör” är en kraftfull och omskakande bok som ger en inblick i den mörka verklighet som gängvåldet har skapat i Sveriges förorter. Genom sin noggranna research och personliga berättelser visar Diamant Salihu hur djupt rotad denna konflikt är och hur svårt det är att hitta lösningar. Boken är en uppmaning till samhället att inte blunda för problemen, men den är också en påminnelse om att det fortfarande finns hopp – så länge vi är villiga att ta ansvar och agera innan ännu fler unga liv går förlorade.
Foto: Vogler
Comments